hsasienresa

Nu ar vi i Khajuraho, en smastad i mitten av Indien. Varfor ar vi har? Jo, har finns det valdigt kanda och valbevarade tempel. De ar aven kanda for de erotiska skulpturerna som tacker alla templenas fasader och brukar aven kallas Kama Sutratemplen fast jag tror inte att det ar ett officiellt namn, vi har da inte last det nagonstans. Men innan jag berattar mer om templen tankte jag beratta om resan hit, det blev ett litet aventyr.

Vi tog ju forst ett nattag fran Kolkata till Varanasi och fick sedan vanta en hel dag i Varanasi for att ta ett nattag till Satna. Det gick bra, vi missade inte taget och kom kanske bara 30 minuter sent, i sa god tid har vi inte varit med nagot indiskt tag hittills.

Vi hade tur med taget, men det hade vi inte med bussen som vi tag fran Satna till Khajuraho. Bussresan kostade 100 rupies och skulle ta ca 4 timmar. Efter en timme sa stannar bussen och startar inte igen... Yeay! tanker vi. Men ingen panik sager chaufforen, det kommer en ny buss snart som vi kan hoppa pa. Bussen kom och nagra fran var buss kunde hoppa pa, men sedan var den bussen sa den kunde bli. Synd for oss. Som tur ar var vi inte ensamma utan vi hade massa irriterade indier och tva andra turister och de (de irriterade indierna) sag till att vi alla fick tillbaka vara pengar, eller i alla fall pengarna for den stackan som vi inte akt dvs 80 rupies. Vi fyra turister slar oss ihop och forsoker vara kreativa, hur ska vi ta oss tillbaka till Khajuraho? Ganska snart stannar en flakbil som erbjuder sig att ta oss (och nagra av indierna fran bussen) till en liten stad 25km langre fram dar det gar bussar som vi kan ta. Vi hoppar pa flaket och aker dar kanske 40 minuter. Det var kul att ha liftat pa ett flak i Indien. Man ser sa bra och kanner vinden i haret pa ett sa skont satt. Det enda negativa var val kanske nar var chauffor ar tvungen att bromsa for alla kor som gar omkring kors och tvars pa vagen och det hande fler an en gang kan jag saga...

Val framme i den lilla staden som jag inte vet vad den heter sa vantade vi pa en buss som skulle ta oss till Panna, en liten stad som ligger ganska nara khajuraho. Bussen kom men den var redan nastan full. Jag tror att det var den trangsta bussresan jag varit med om. Jag hann fa mig en sittplats innan de tog slut, men Harald fick sitta langst fram dar de klammer in sa mycket folk de bara kan och han hade inte sa mycket plats for benen eller armarna eller rumpan, stackarn! Denna resa kostade 20 rupies.

Val framme i Pana sa letade vi upp en buss som tog oss till Kahjuraho, den var precis pa vag att ga sa vi hade tur - hade vi kommit 5 minuter senare hade vi missat den! Vagen mellan Satna och Khajuraho satt vi bada baklanges och det ar inte att rekomendera pa de slingriga vagarna som gar dar. Men vi overlevde aven denna resa och den kostade 30 rupies. Vi kom fram 14.15, en kvart senare an vi skulle och vi tjanade 30 rupies per person och vi fick aka flak i Indien. For mig var det bra att bussen slutade funka! :)

Det var resan till Khajuraho. Sa vad kan man saga om Khajuraho och dess tempel? Templen ar det som ar bra med Khajuraho. Sjalva staden ar liten och mysig men alla, eller i alla fall 9 av 10 vill tjana pengar pa dig. De ropar och tjatar och ropar och tjatar och kraver overpriser. Lika manga som i Varanasi totalt, men procentuellt sa ar det manga, manga fler. Fruktansvart irriterande! Och barnen har ar likadana. De vill inte sajla, de vill ha. Jag tror inte vi har traffat nagon som vi pratat med har som inte ville ha pengar fran oss pa nagot vis. Det kanns lite trakigt, men jag antar att det ar sa det ar. Det ar nog fattigt och vi har pengar, sa det klart att det ar sa. Men det ar frustrerande och tar pa oss. Dock inte sa manga regelratta tiggare har och det ar anda bra!

Templen daremot har gjort det vart att komma hit! Templen ar valdigt vackra och skulpturerna ar valdigt valbevarande och bra. Manga manga statyer ar hela trots att de ar over 1000 ar gamla!

Idag har vi cyklat runt har och besokt byar och tittat och upplevt lite landsbygd. Det blev inte alls samma upplevelse som i Lijang eller Yuanyang, men det var kul att se och vi hade tva fina picknickstallen och ett bra klattertrad. Dock kan man inte stanna sarskilt lange bland manniskor eftersom att barnen ar som flugor och vill ha pennor eller pengar eller kakor. Detta gor att man inte riktigt kan vara en stilla observator som t.ex. vid Ganges. Men man ser mycket bara man cyklar istallet for att aka buss och det ar ett valdigt bra satt for att se sig omkring pa ytor som ar storre att ga!

Imorgon pyser vi vidare till Agra och da ska vi se Taj Mahal. Nasta efter det blir Jaipur om inte bestammer oss for att ta en flyg till Goa ;)

Massa kramar!

Sanna