Delhi
Hej!
Vi ar nu faktiskt hemma igen, men har lite aventyr kvar att skriva om. Jag har inte vant mig vid alla bokstaver an, och vi kan latsas att vi skriver detta i Indien sa det blir det sista inlagget utan a a och o!
Hur som helst sa fick vi inga biljetter till kamelsafari i Jaisalmer. Indien har egentligen ett valdigt bra jarnvagsnat men med Indisk byrakrati och nastan en miljard indier sa funkar det har med biljetter inte helt optimalt. Det finns till och med mojligheten att boka pa natet (http://www.irctc.co.in/) men det gick pa nagot satt inte att betala, vilket flera utlanningar vi traffat vittnade om. For att sammanfatta (stora delar av indiens "system") sa ser det bra ut utifran men det fungerar inte alls bra pa riktigt. Istallet tog vi nagra extradagar i Jaipur och planerade in lite mer tid i Delhi, och nan dag senare satte vi oss antligen pa det sista indiska taget. Hejda tagforsaljare, bristande komfort och moss pa taget!
Till Delhi kom vi fram mitt pa dagen och hade som plan att ta oss direkt till vart hotell. Planen var att ta en taxi men det fanns stora fina skyltar mot en tunnelbana, som vi bestamde oss for att prova... forsta tunnelbanan sedan i Shanghai. Precis som i Shanghai och Beijing ar tunnelbanan mycket modernare an i Sverige. Pa gransen till helt ljudlos, roster pa bade engelska och hindi, skinande rent, modernt biljettsystem (inga tunnelbaneremsor har inte!). Lite roligt, men inte alls forvanande, ar det att man hittar varldens modernaste tunnelbanor i Kina och Indien! Det som skiljer Delhi fran Kina ar trangseln. Nog for att det bor manga kineser i Kina, men transeln i Delhis tunnelbana spelar i en klass for sig! Tunnelbanan ar splitter ny, oppnade 2010, och ar redan overbelastad. Indier ar vana vid trangsel sa star man vid en tunnelbanedorr sa trycks man in av de som star bakom. Plus att vagnarna fylls till gransen for vad som ar mojlig for manniskor att sta pa.
... det var med andra ord inte jattepopulart att ha tva stora ryggsackar med oss! Men fram kom vi i alla fall!
Hotellet vi kom till var kanske helt okej egentligen, men pa vara sista resande dagar ville vi kosta pa oss mer an ett okej hotell, sa vi checkade in for en natt och letade nytt utan tunga vaskor. Omradet vi bodde i var valdigt... bra och daligt. Bra for att det var omradet dar det fanns manga boenden, billiga och lite mindre billiga. Bra+daligt for att det finns tusentals indier i samma omrade som lever pa att salja saker till alla turister som bor dar. Vi hittade hur som helst ett som inte var helt hundra, men mycket battre an det forsta.
Efter hotelletandet gick vi mest omkring och spanade lite i affarerna, vi hade ju sparat den mesta av shoppingen till Delhi eftersom att vi inte ville slapa med oss mer an nodvandigt. Daremot fick vi inte ga ensamma. Har, precis som i ovriga Indien, ropar alla efter en och vill att man ska kolla i deras affar."Sir, sir! Looking is free", som om vi inte visste det. Efter tre manader ar man ganska van vid allt, sa det forstorde inte kanslan av Delhi.
Efter att ha sovit en natt, bytt hotell, och atit mat kande vi att det var dags att se lite av Old Delhi. Hur trotta vi an var pa sightseeing kunde vi inte ha vart i Delhi utan att ha sett natt. Sa vi tog oss (med den ljudlosa tunnelbanan) till Red Fort, som var ett stort rott fort. En liten detalj ar att priset for indier var 10 rupees och priset for utlanningar var 250 rupees. Det ar fortfarande bara 50kr men runt 25 ganger priset betalade vi pa de flesta storre attraktionerna. Kan val ha vart lite spannande att se men vi var mest dar och kryssade av Red Fort pa listan sen. Precis som i Taj Mahal och alla andra parker i Indien sa var det massa ekorrar dar! Enda skillnaden ar att i Delhi var de inte lika skygga och markbart tjockare. Har fina bilder :). Sen var det nog med sightseeing i Old Delhi och vi tog oss hem och fortsatte shoppa.
Dagen darpa borjade vi aterigen med att byta boende... det andra boendet var mer an okej, men vi stotte pa ett som var bade billigare och battre! De hade aven den forsta hissen vi akt pa hela resan (foruom farjan mellan stockholm-abo och Shanghai World Financial Centre). Dar stannade vi sen resten av Delhi. Efter det sista hotellbytet gav vi oss av till New Delhi. New Delhi och Old Delhi ar officiellt tva olika stader, men de ar helt ihopvuxna, sa det skiljer inget fran andra stader. I New Delhi sag vi egentligen bara tre saker varda att skriva om. Dels gick vi genom det rika Delhi med taggtradsstangsel och hoga murar pa alla hus. Inte en tiggare pa gatan och overlag knappt nagra manniskor alls som man sag. Sen gick vi till platsen dar Gandi skots ihjal. Dar fanns aven huset dar han bodde sina sista 144 dagar, hans sandaler och hans glasogon. Det sista vi sag i Delhi var Rajpat, den tre kilometer langa huvudgatan dar presidenten bor, parlamentet finns och lite andra stora (uppenbart brittiska) byggnader. Sen fick vi nog av det och akte hem.
Den sista dagen i Dehli, sista dagen i Indien och sista dagen pa var resa var valdigt valdigt bra pa manga punkter. Vi borjade med en ordentligt roomservicefrukost dar allt ifran rostat brod och stekt agg till milkshake och banan/chokladpankakor fanns. Valdigt lyxig kansla over det, och det kostade inte mer an 40kr. Helt vart pengarna! Sen tog vi oss ut och shoppade fardigt det sista, vilket kandes valdigt skont. Vi hade en ganska lang lista att beta av om man sager sa. Efter all shopping blev vi upphamtade av en man pa hotellet. Det ar inte sa farligt eller konstigt som det kanske later, vi hade helt enkelt bokat tid for aurvedamassage! Massage ar nagot jag aldrig har provat tidigare "pa riktigt", och det var jatteskont! Aurveda ar en flera tusen ar gammal behandlingsform som inkluderar bade lakemedel, massage och natt speciellt satt att se pa manniskan. Vi korde bara pa massagedelen som var uppdelad i dels "vanlig" massage, och sen form av massage som var mer annorlunda. De hade kokt ris i tygbollar. Dessa doppade de i upphettad mjolk, och knadade sen in i huden. Valdigt spannande och skont! Sen blev sista anhalten i Delhi att ata mat, sa vi gick till den antagligen "finaste" restaurangen vi vart pa. Den lag i ett lyxhotell som funnits sedan 30talet om jag inte minns fel. Dar at vi till sist god (vasterlands) mat for totalt 150kr per person. Helt klart den dyraste dagen pa resan! Vart varenda rupiee/krona!!!
Sen blev det till sist dags att aka till flygplatsen och avsluta resan... Men det kommer det varsitt blogginlagg om i sinom tid. Inom nagra dagar tror jag allt. Vi ska bara smalta allt lite.
Vi ar hur som helst hemma igen!!!!!! Och det har vart en fantastisk resa.
/
Harald
Jaipur fortfarande
Hej!
Det blev ingen kamelsafari, vi fick inga biljetter. Det var kanske lika bra det for har gar det bakat med tillfrisknandet. Eller det gick framat ett tag, men nu backar det igen, i alla fall for mig. Men vi bada ar pa benen aven om jag inte vagar ga langt fran hotellet.
Tja, det hander inte sa mycket har. Igar hade vi den mest aktiva dagen pa lange. Forst forsokte vi shoppa lite julklappar men vi gick bara fel och hamnade aldrig i ratt kvarter. Men vi gick omkring och sag Jaipur. Pa eftermiddagen tog vi oss till the Monkey tempel har i Jaipur och det var riktigt trevligt! MASSOR av apor och man kudne kopa jordnotter och mata dem. Det var trevligt! Och sa ligger templet valdigt hogt upp sa man har utsikt over hela Jaipur och vi lyckades pricka solnedgangen ocksa, sa det var fint :) Och aporna sota. Men sedan lyckades jag ata lite for kryddig mat och idag blev det inga utflykter.
Sedan ar det kallt har! Inte kallt som i kallt hemma i Sverige. Men kallt som i att man gar i raggsockor och en varm troja for att inte frysa nar man ar ute. Och det ar nastan lika kallt inne ocksa. Typ som en kylig augustikvall i Sverige, man tar fram strumpor och en varm troja om man ska sitta ute.
Och nu har vi mindre an en vecka kvar tills vi aker hem. Om ni inte lyckats lasa mellan raderna sa kommer det rakt ut har: Vi borjar langta hem! Men innan vi ska aka hem sa har vi ett par dagar i Delhi som vi ska njuta av riktigt ordentligt! :)
Ha det fint dar hemma i snon!
kramkram
Sanna
Det blev ingen kamelsafari, vi fick inga biljetter. Det var kanske lika bra det for har gar det bakat med tillfrisknandet. Eller det gick framat ett tag, men nu backar det igen, i alla fall for mig. Men vi bada ar pa benen aven om jag inte vagar ga langt fran hotellet.
Tja, det hander inte sa mycket har. Igar hade vi den mest aktiva dagen pa lange. Forst forsokte vi shoppa lite julklappar men vi gick bara fel och hamnade aldrig i ratt kvarter. Men vi gick omkring och sag Jaipur. Pa eftermiddagen tog vi oss till the Monkey tempel har i Jaipur och det var riktigt trevligt! MASSOR av apor och man kudne kopa jordnotter och mata dem. Det var trevligt! Och sa ligger templet valdigt hogt upp sa man har utsikt over hela Jaipur och vi lyckades pricka solnedgangen ocksa, sa det var fint :) Och aporna sota. Men sedan lyckades jag ata lite for kryddig mat och idag blev det inga utflykter.
Sedan ar det kallt har! Inte kallt som i kallt hemma i Sverige. Men kallt som i att man gar i raggsockor och en varm troja for att inte frysa nar man ar ute. Och det ar nastan lika kallt inne ocksa. Typ som en kylig augustikvall i Sverige, man tar fram strumpor och en varm troja om man ska sitta ute.
Och nu har vi mindre an en vecka kvar tills vi aker hem. Om ni inte lyckats lasa mellan raderna sa kommer det rakt ut har: Vi borjar langta hem! Men innan vi ska aka hem sa har vi ett par dagar i Delhi som vi ska njuta av riktigt ordentligt! :)
Ha det fint dar hemma i snon!
kramkram
Sanna
Agra/Jaipur
Hej!
Nu var det igen ett tag sedan vi skrev sist, men denna gangen har vi i alla fall en bra anledning!
Men jag kan borja dar vi slutade sist, vi akte till Agra. I Agra sa finns egentligen bara en sak man maste se for att kunna aka darifran med gott samvete; Taj Mahal. Sa vi tog oss upp halv 6 (pa morgonen) for att hinna dit innan alla tusentals turister hittar dit. Vi lyckades hamna pa ett hotell som lag mindre an 2 minuters promenad fran porten, vilket var ett litet ljus nar man ska slapa sig upp sa tidigt.
Taj Mahal var verkligen fantastiskt fint! Det ar inte for inte det brukar kallas varldens finaste byggnad. Men att ta sig in var inte latt! For det forsta kostade det hutlost mycket innan man tanker pa vad pengarna ar varda (750rs~115sek). Och precis som i kinesiska tunnelbanor fick man passera metalldetektor och de sokte igenom vaskorna, och det ordentligt. Var jag an har varit pa resan har jag haft fickkniv med mig (forutom flyget) men till Taj Mahal far man inte ens ha med sig ficklampa! Kamera gick bra, men ficklampor ar for farligt. Fick ga och lamna den i ett skap. Lysa sonder byggnader klarar solen av ensam annars...
Nar vi val hade kommit in var det roligt att titta pa i en timme kanske, sen sag vi nagra ekorrar och papegojor som festade pa en stor hog med brodsmulor, sa det betraktade vi ocksa ett tag. Sen kande vi oss fardiga och gick tillbaka for att ata frukost.
Inte allt for lang tid efter frukosten blev det dags att ata lunch, da passade vi pa att traffa tva kompisar till Sanna; Nora och Per. De gick pa samma skola som Sanna och hade vart i Indien i nastan tva manader for att volontararbeta, bo pa landet och aka runt lite. Jattekul att traffa svenskar, som vi dessutom kande! Vi at lunch och satt sen kvar till vi blev hungriga igen. Da bytte vi restaurang och at middag!
Morgonen efter at vi frukost (igen med Nora och Per) och borjade sen ta oss till busstationen. Att aka tag i Indien ar valdigt skont, om man kan fa biljetter. Det ar inte det lattaste, sa vi akte buss till Jaipur. Da behover man inte ens kopa biljett i forvag, man hoppar helt enkelt pa och far betala nan timme senare.
Pa bussresan borjar hela nasta historia som ar anledningen till att vi skriver detta forst nu. Sanna borjade pa bussen kanna sig trott och febrig. Vi hade inget annat att valja pa en att aka vidare. Sen kom vi till Jaipur och tog oss till ett hotell. Sanna somnade direkt och var nu magsjuk "pa riktigt". Lite senare somnade jag men vaknade kallsvettig nagra timmar senare. Jag var ocksa magsjuk.
Sen dess har vi
1. druckit massa vatten
2. vilat pa hotellrummet
3. tittat pa manga timmar film
4. atit brod
... i skrivande stund mar vi mycket battre och ska eventuellt aka till Jaisalmer om tre timmar. Biljettsystemet ar krangligt sa vi vet inte om vi far biljetter an. Star i en "wait list" och den minskar lite da och da. Ar sa det fungerar i Indien.
Vet inte nar vi skriver nasta gang, men nu borjar resan snart ta slut. Om 8 dagar flyger vi fran Delhi. Pa aterseende!
/
Harald
Nu var det igen ett tag sedan vi skrev sist, men denna gangen har vi i alla fall en bra anledning!
Men jag kan borja dar vi slutade sist, vi akte till Agra. I Agra sa finns egentligen bara en sak man maste se for att kunna aka darifran med gott samvete; Taj Mahal. Sa vi tog oss upp halv 6 (pa morgonen) for att hinna dit innan alla tusentals turister hittar dit. Vi lyckades hamna pa ett hotell som lag mindre an 2 minuters promenad fran porten, vilket var ett litet ljus nar man ska slapa sig upp sa tidigt.
Taj Mahal var verkligen fantastiskt fint! Det ar inte for inte det brukar kallas varldens finaste byggnad. Men att ta sig in var inte latt! For det forsta kostade det hutlost mycket innan man tanker pa vad pengarna ar varda (750rs~115sek). Och precis som i kinesiska tunnelbanor fick man passera metalldetektor och de sokte igenom vaskorna, och det ordentligt. Var jag an har varit pa resan har jag haft fickkniv med mig (forutom flyget) men till Taj Mahal far man inte ens ha med sig ficklampa! Kamera gick bra, men ficklampor ar for farligt. Fick ga och lamna den i ett skap. Lysa sonder byggnader klarar solen av ensam annars...
Nar vi val hade kommit in var det roligt att titta pa i en timme kanske, sen sag vi nagra ekorrar och papegojor som festade pa en stor hog med brodsmulor, sa det betraktade vi ocksa ett tag. Sen kande vi oss fardiga och gick tillbaka for att ata frukost.
Inte allt for lang tid efter frukosten blev det dags att ata lunch, da passade vi pa att traffa tva kompisar till Sanna; Nora och Per. De gick pa samma skola som Sanna och hade vart i Indien i nastan tva manader for att volontararbeta, bo pa landet och aka runt lite. Jattekul att traffa svenskar, som vi dessutom kande! Vi at lunch och satt sen kvar till vi blev hungriga igen. Da bytte vi restaurang och at middag!
Morgonen efter at vi frukost (igen med Nora och Per) och borjade sen ta oss till busstationen. Att aka tag i Indien ar valdigt skont, om man kan fa biljetter. Det ar inte det lattaste, sa vi akte buss till Jaipur. Da behover man inte ens kopa biljett i forvag, man hoppar helt enkelt pa och far betala nan timme senare.
Pa bussresan borjar hela nasta historia som ar anledningen till att vi skriver detta forst nu. Sanna borjade pa bussen kanna sig trott och febrig. Vi hade inget annat att valja pa en att aka vidare. Sen kom vi till Jaipur och tog oss till ett hotell. Sanna somnade direkt och var nu magsjuk "pa riktigt". Lite senare somnade jag men vaknade kallsvettig nagra timmar senare. Jag var ocksa magsjuk.
Sen dess har vi
1. druckit massa vatten
2. vilat pa hotellrummet
3. tittat pa manga timmar film
4. atit brod
... i skrivande stund mar vi mycket battre och ska eventuellt aka till Jaisalmer om tre timmar. Biljettsystemet ar krangligt sa vi vet inte om vi far biljetter an. Star i en "wait list" och den minskar lite da och da. Ar sa det fungerar i Indien.
Vet inte nar vi skriver nasta gang, men nu borjar resan snart ta slut. Om 8 dagar flyger vi fran Delhi. Pa aterseende!
/
Harald
Khajuraho
Hej!
Nu ar vi i Khajuraho, en smastad i mitten av Indien. Varfor ar vi har? Jo, har finns det valdigt kanda och valbevarade tempel. De ar aven kanda for de erotiska skulpturerna som tacker alla templenas fasader och brukar aven kallas Kama Sutratemplen fast jag tror inte att det ar ett officiellt namn, vi har da inte last det nagonstans. Men innan jag berattar mer om templen tankte jag beratta om resan hit, det blev ett litet aventyr.
Vi tog ju forst ett nattag fran Kolkata till Varanasi och fick sedan vanta en hel dag i Varanasi for att ta ett nattag till Satna. Det gick bra, vi missade inte taget och kom kanske bara 30 minuter sent, i sa god tid har vi inte varit med nagot indiskt tag hittills.
Vi hade tur med taget, men det hade vi inte med bussen som vi tag fran Satna till Khajuraho. Bussresan kostade 100 rupies och skulle ta ca 4 timmar. Efter en timme sa stannar bussen och startar inte igen... Yeay! tanker vi. Men ingen panik sager chaufforen, det kommer en ny buss snart som vi kan hoppa pa. Bussen kom och nagra fran var buss kunde hoppa pa, men sedan var den bussen sa den kunde bli. Synd for oss. Som tur ar var vi inte ensamma utan vi hade massa irriterade indier och tva andra turister och de (de irriterade indierna) sag till att vi alla fick tillbaka vara pengar, eller i alla fall pengarna for den stackan som vi inte akt dvs 80 rupies. Vi fyra turister slar oss ihop och forsoker vara kreativa, hur ska vi ta oss tillbaka till Khajuraho? Ganska snart stannar en flakbil som erbjuder sig att ta oss (och nagra av indierna fran bussen) till en liten stad 25km langre fram dar det gar bussar som vi kan ta. Vi hoppar pa flaket och aker dar kanske 40 minuter. Det var kul att ha liftat pa ett flak i Indien. Man ser sa bra och kanner vinden i haret pa ett sa skont satt. Det enda negativa var val kanske nar var chauffor ar tvungen att bromsa for alla kor som gar omkring kors och tvars pa vagen och det hande fler an en gang kan jag saga...
Val framme i den lilla staden som jag inte vet vad den heter sa vantade vi pa en buss som skulle ta oss till Panna, en liten stad som ligger ganska nara khajuraho. Bussen kom men den var redan nastan full. Jag tror att det var den trangsta bussresan jag varit med om. Jag hann fa mig en sittplats innan de tog slut, men Harald fick sitta langst fram dar de klammer in sa mycket folk de bara kan och han hade inte sa mycket plats for benen eller armarna eller rumpan, stackarn! Denna resa kostade 20 rupies.
Val framme i Pana sa letade vi upp en buss som tog oss till Kahjuraho, den var precis pa vag att ga sa vi hade tur - hade vi kommit 5 minuter senare hade vi missat den! Vagen mellan Satna och Khajuraho satt vi bada baklanges och det ar inte att rekomendera pa de slingriga vagarna som gar dar. Men vi overlevde aven denna resa och den kostade 30 rupies. Vi kom fram 14.15, en kvart senare an vi skulle och vi tjanade 30 rupies per person och vi fick aka flak i Indien. For mig var det bra att bussen slutade funka! :)
Det var resan till Khajuraho. Sa vad kan man saga om Khajuraho och dess tempel? Templen ar det som ar bra med Khajuraho. Sjalva staden ar liten och mysig men alla, eller i alla fall 9 av 10 vill tjana pengar pa dig. De ropar och tjatar och ropar och tjatar och kraver overpriser. Lika manga som i Varanasi totalt, men procentuellt sa ar det manga, manga fler. Fruktansvart irriterande! Och barnen har ar likadana. De vill inte sajla, de vill ha. Jag tror inte vi har traffat nagon som vi pratat med har som inte ville ha pengar fran oss pa nagot vis. Det kanns lite trakigt, men jag antar att det ar sa det ar. Det ar nog fattigt och vi har pengar, sa det klart att det ar sa. Men det ar frustrerande och tar pa oss. Dock inte sa manga regelratta tiggare har och det ar anda bra!
Templen daremot har gjort det vart att komma hit! Templen ar valdigt vackra och skulpturerna ar valdigt valbevarande och bra. Manga manga statyer ar hela trots att de ar over 1000 ar gamla!
Idag har vi cyklat runt har och besokt byar och tittat och upplevt lite landsbygd. Det blev inte alls samma upplevelse som i Lijang eller Yuanyang, men det var kul att se och vi hade tva fina picknickstallen och ett bra klattertrad. Dock kan man inte stanna sarskilt lange bland manniskor eftersom att barnen ar som flugor och vill ha pennor eller pengar eller kakor. Detta gor att man inte riktigt kan vara en stilla observator som t.ex. vid Ganges. Men man ser mycket bara man cyklar istallet for att aka buss och det ar ett valdigt bra satt for att se sig omkring pa ytor som ar storre att ga!
Imorgon pyser vi vidare till Agra och da ska vi se Taj Mahal. Nasta efter det blir Jaipur om inte bestammer oss for att ta en flyg till Goa ;)
Massa kramar!
Sanna
Calcutta (som egentligen heter Kolkata)
Hej!
Pa grund av inte helt klockren planering ar vi (igen) i Varanasi, men denna gang bara i 12 timmar i vantan pa ett tag.
Kolkata ar en stad som var mycket mycket battre an vad vi trodde. Var guidebok, folk vi motte och internet sa alla att Kolkata var en stad full av massa kaos. Kor, manniskor, skrap, fattigdom och trafik overallt! Jag borjar undra om vi var i ratt stad, for Kolkata vad bra mycket battre pa samtliga punkter! Farre kor (vilket ar battre nar det kommer till trafik), fler manniskor men pa storre yta, mindre skrap, mindre oppen fattigdom och mindre trafikkaos!
Vi bodde pa sudder street, vilket tydligen var gatan med flest billiga vandrarhem och guesthouses. Med andra ord skulle det vart varsta turisthalan med 4ggr sa manga tiggare som overallt annars. Pa nagot magiskt satt var det inte det. Det kom som en overraskning... Oj, det ar sa rent och lugnt, ar vi i Indien?
Kolkata i sin helhet var efter Kathmandu, Shanghai och Beijing en ganska vanlig storstad. Med +15 miljoner invanare ar den forstas storre an allt vi har hemma. Men det marks att Indien inte ligger lika langt fram i utvecklingen. Det finns bara en tunnelbanelinje, alla bilar ser valdigt gamla ut (eller ser ut att vara av gammal modell). Det finns bade cykeltaxi och 'bartaxi'(tank typ hast och vagn, men en person som drar vagnen). Det ar tyvarr sa det ser ut i Kolkata 2010. Kanske anda ar battre att dra en vagn an att inte jobba alls. Plotsligt kanner man verkligen att Sverige ar ganska bra!
Att Sverige ar bra far man forresten hora valdigt ofta, men inte kanns det 'akta' for fem ore. Folk som sager sa vill namligen salja nagot. Allt ifran mattor till hash...
- Helloooooo! (personen skyndar snabbt efter oss)
- Hello (med vaaaldigt trott rost... det ar inte forsta gangen nan halsar pa en)
- Where you from? / Wich country? (forsoker verkligen lata intresserad)
- Sweden (kanner igen situationen)
- Ah! Sweden! Nice country! (som om vi inte hort det 20 ganger den senaste timmen)
- You want a boatride/taxi/rickshaw(cykeltaxi)....
Efter ett tag trottnar man. Kina var battre, dar kunde inte sa manga engelska! Och folk var overlag arligare tror jag. Fast i kina ler inte folk mot en, de gor de har!
I Kolkata fanns det inte jattemycket i sightseeingvag, men Victoria Memorial har vi vart pa. Vi skippade museument, men parken betalade vi 4 rupies for att ga in i. Barabazaar har vi sett, vilket i korthet ar tva kyrkor, en katedral, en moske, tva synagogor och ett kinesiskt tempel i samma omrade. Det mest spannande var egentligen en stor grasplatt som heter Maidan dar Indier i alla aldrar spelade cricket. Tank dig massa svenskar som spelar brannboll (inte ett spel, flera spel pa samma gang) overallt i en stor park. Sa kande vi oss. Cricket ar 'the game' har.
Sen tog vi oss med taget till Varanasi. Att aka tag ar nastan en historia i sig, men det ar forvanandsvart fungerande. Daremot sag vi lite moss som sprang pa golvet. Plotsligt fanns det ingen tvekan om att vi ar i Indien.
Sen var da planen att ta oss till Khajuraho, dar det finns Kamasutratempel och lite annat. Vi hade daremot inte sett var det lag pa en karta... det visade sig att man var tvvungen att aka via varanasi for att ta sig dit. Darfor sitter vi nu pa ett internetcafe i Varanasi och forsoker fordriva tiden. Har atit, och ska ata igen...
Nast pa tur star Khajuraho, sen Agra!
/
Harald
en kort matrapport:
- Om man har otur far man be om bestick, indier ater med brod och hander.
- Maten ar dyrare an i Kina (men boende billigare)
- Curry smakar inte som curry man far i Sverige. Curry ar mer en gryta an en sas.
- Ar inte maten varm vagar man inte ata den (om den inte ar tankt kall och man tror att det ar ett bra stalle man ater pa)
- Indier lagar mat med valdigt mycket kryddor!
- Jag har upptackt att marmelad gar att ata.
- Vi ater massa kakor, det ar billigt!
Pa grund av inte helt klockren planering ar vi (igen) i Varanasi, men denna gang bara i 12 timmar i vantan pa ett tag.
Kolkata ar en stad som var mycket mycket battre an vad vi trodde. Var guidebok, folk vi motte och internet sa alla att Kolkata var en stad full av massa kaos. Kor, manniskor, skrap, fattigdom och trafik overallt! Jag borjar undra om vi var i ratt stad, for Kolkata vad bra mycket battre pa samtliga punkter! Farre kor (vilket ar battre nar det kommer till trafik), fler manniskor men pa storre yta, mindre skrap, mindre oppen fattigdom och mindre trafikkaos!
Vi bodde pa sudder street, vilket tydligen var gatan med flest billiga vandrarhem och guesthouses. Med andra ord skulle det vart varsta turisthalan med 4ggr sa manga tiggare som overallt annars. Pa nagot magiskt satt var det inte det. Det kom som en overraskning... Oj, det ar sa rent och lugnt, ar vi i Indien?
Kolkata i sin helhet var efter Kathmandu, Shanghai och Beijing en ganska vanlig storstad. Med +15 miljoner invanare ar den forstas storre an allt vi har hemma. Men det marks att Indien inte ligger lika langt fram i utvecklingen. Det finns bara en tunnelbanelinje, alla bilar ser valdigt gamla ut (eller ser ut att vara av gammal modell). Det finns bade cykeltaxi och 'bartaxi'(tank typ hast och vagn, men en person som drar vagnen). Det ar tyvarr sa det ser ut i Kolkata 2010. Kanske anda ar battre att dra en vagn an att inte jobba alls. Plotsligt kanner man verkligen att Sverige ar ganska bra!
Att Sverige ar bra far man forresten hora valdigt ofta, men inte kanns det 'akta' for fem ore. Folk som sager sa vill namligen salja nagot. Allt ifran mattor till hash...
- Helloooooo! (personen skyndar snabbt efter oss)
- Hello (med vaaaldigt trott rost... det ar inte forsta gangen nan halsar pa en)
- Where you from? / Wich country? (forsoker verkligen lata intresserad)
- Sweden (kanner igen situationen)
- Ah! Sweden! Nice country! (som om vi inte hort det 20 ganger den senaste timmen)
- You want a boatride/taxi/rickshaw(cykeltaxi)....
Efter ett tag trottnar man. Kina var battre, dar kunde inte sa manga engelska! Och folk var overlag arligare tror jag. Fast i kina ler inte folk mot en, de gor de har!
I Kolkata fanns det inte jattemycket i sightseeingvag, men Victoria Memorial har vi vart pa. Vi skippade museument, men parken betalade vi 4 rupies for att ga in i. Barabazaar har vi sett, vilket i korthet ar tva kyrkor, en katedral, en moske, tva synagogor och ett kinesiskt tempel i samma omrade. Det mest spannande var egentligen en stor grasplatt som heter Maidan dar Indier i alla aldrar spelade cricket. Tank dig massa svenskar som spelar brannboll (inte ett spel, flera spel pa samma gang) overallt i en stor park. Sa kande vi oss. Cricket ar 'the game' har.
Sen tog vi oss med taget till Varanasi. Att aka tag ar nastan en historia i sig, men det ar forvanandsvart fungerande. Daremot sag vi lite moss som sprang pa golvet. Plotsligt fanns det ingen tvekan om att vi ar i Indien.
Sen var da planen att ta oss till Khajuraho, dar det finns Kamasutratempel och lite annat. Vi hade daremot inte sett var det lag pa en karta... det visade sig att man var tvvungen att aka via varanasi for att ta sig dit. Darfor sitter vi nu pa ett internetcafe i Varanasi och forsoker fordriva tiden. Har atit, och ska ata igen...
Nast pa tur star Khajuraho, sen Agra!
/
Harald
en kort matrapport:
- Om man har otur far man be om bestick, indier ater med brod och hander.
- Maten ar dyrare an i Kina (men boende billigare)
- Curry smakar inte som curry man far i Sverige. Curry ar mer en gryta an en sas.
- Ar inte maten varm vagar man inte ata den (om den inte ar tankt kall och man tror att det ar ett bra stalle man ater pa)
- Indier lagar mat med valdigt mycket kryddor!
- Jag har upptackt att marmelad gar att ata.
- Vi ater massa kakor, det ar billigt!
Varanasi
Hej!
Laste precis Haralds inlagg och kande att vi behovde skriva lite mer om Varanasi. Vi kom fram mitt i natten och hade lite svarigheter att hitta nagonstans att bo. Det slutade med att vi blev lurade pa en del pengar, men vad annat kan man vanta. Vi kande inte for att bege oss ut mitt i natten bara for att agenaren begarde overpris (800 Rs for ett rum=65kr/person). Vi sov gott med in sa lange.
Morgonen dar pa begav vi oss till stallet dar vi skulle traffa en van fran Kathmandu, detta innebar en vandring langs med Ganges, 10 pa morgonen. Det var da jag blev kar i Varanasi, eller i alla fall Ganges langs med Varanasi. Det var en bit bort fran the main ghat (fattade aldrig exakt vad en ghat var, men nagon form av hunduiskt tempel eller annan byggnad). Man sag en hund vandra har eller dar, nagra manniskor som tog sitt morgotopp i Ganges eller en och annan turist som liksom vi studerade allt som hande.
Vi har ocksa spenderat mycket tid att sitta vid the main ghat, dels for att titta pa folk men ocksa for att titta pa en cermoni som halls varje kvall vid Gagnes. Dock ar det langt ifran mitt favoritstalle langs med Ganges, har hittar man de flesta turisterna alltsa ocksa de flesta forsaljarna, barnen som tigger, de gamla som tigger, folk som vill att man ska aka bat, folk som vill salja hash, barn som vill saja vykort mm, mm. Men det har anda sin charm och har traffade vi en liten pojke som med storta sannolikhet var kastlos for nar vi bad nagra aldre pojkar att fraga honom pa hindi vad han hette sa vagrade de prata med honom och sa att de inte kunde. Det blir en sa svar kulturkrock. Det ar sa konstigt att de inte vill prata med honom for att han rakar vara fodd av sin mamma som rakar vara fodd av sin mamma i fel kast (om nu inte hinduerna har ratt och da foddes han dar av en anledning) men for dom sa ar det sa det ar men for oss som vaxer upp med allas lika varde ar det sa himla fel!
Sedan dess har vi agnat mycket tid vid Ganges strand. En morgon gick vi upp 05.15 for att ta en battur och titta pa soluppgangen i Varansi. Det var en lugn och skon upplevelse (efter att ha prutat till sig ett OK pris) men har sag vi den forsta ickelevande varelsen i Ganges, en hund som lag och guppade i flolden (som inte var levande, det var da ett som ar sakert). Det var lite obehagligt att se ma jag saga, men han var ju dod. Och soluppgangen var vacker sa det vagde upp det obehagliga. Nar batturen var fardig doppade jag handen i Ganges, sa nu har jag gjort det! Harald gjorde det ocksa lite senare under dagen i samband med att vi gick bort fran the main Ghat (som jag inte minns namnet pa) och vi gick och tittade pa the burning ghat dar man kremerare alla som har rad att betala for att bli kastade i Ganges. Eller egentligen finns det tva sanna i Varansi, men vi gick till den stora och forbi. Dar bortanfor kunde man aterfinna samma lugn som forsta morgonen och vi sa mycket roliga saker och traffade manga pratglada indier, bl.a. en kille som larde oss lite hindi! Kul!
Vad ska man mer saga om Varansai? Det ar KAOS! Men ett ganska befiande kaos anda. Det ar smutisgt, koskit och hundskit hogt och lagt och overallt. Man bli smutsig pa nolltid. Det tutar och det later och det ar folk overallt! Och det ar varmt! Men anda ganska charmigt, i alla fall om man kan fly ner till Ganges eller hotellet efter ett par timmar.
Tja, det var lite mer fran Varansi det. Just nu har vi precis kommit till Kolkata (Calcutta) som hittils ar mycket lugnare an Varansi fast jag hort att den ska vara tokig. Men det kommer kanske nar man hamnar i "ratt" omraden. Omradet har vi bor ar valdigt mysigt och forhallandevis lugnt och inga kor annu vad jag sett. Men det kommer mer!
Ha det sa bra!
Kram
Sanna
Nepal del 3 / Vandring / Indien!!
Hej!
Vi har blivit lite lata med skrivandet, sa har kommer en snabbversion av allt som hant sen forra inlagget slutade...
Vandring
Eftersom vi inte hade mycket tid att planera vandring (inte heller sa mycket tid for vandringen sjalv) sa slutade det med att vi gick genom en "resebyra". Det finns miljontals resebyraer och varannan forsaljare pa gatan erbjuder guidning, tigerbalsam, rickshaw (cykeltaxi) eller hash. Resebyran vi gick till drevs av agaren till Hotellet vi bodde pa, sa det kandes i alla fall lite sakrare an forsta basta pa gatan.
Sa vi akte nasta dag upp till Langtang National Park i en jeep med var guide, Lakchung Sherpa.Lama. Den allmanbildade kan se att han ar en Sherpa, en folkgrupp som historiskt sett lever hogt upp i Himalaya. De ar med andra ord bast i varlden pa att vandra pa hoga hojder (folk som bestiger everest gor det med Sherpaguider).
Vi utgick fran Dunche, och de tva forsta dagarna handlade bara om upp, upp och upp. Dunche ligger pa ~2100 meter och Gosain Kund som vi kom till tva dagar senare ligger pa 4381meter(nytt hojdrekord!!!). Vandringen i sig var hard nog, och pa den hojden flasade vi ordentligt nar vi gick. Vi sag aven nagra konstiga grasfalt pa den hojden och fragade var guide vad det var for nagot. "Cow lives here in the summer" sa han som om det vore helt normalt for kor att leva pa +4000 meters hojd... Nepalesiska superkor tror jag helt klart. En svensk ko hade inte klarat det. Pa den hojden ar det inte ovanligt att fa hojdsjuka, men vi klarade oss ganska lindrigt bada tva. Jag fick lite huvudvark, och trotta/anfadda blev vi bada. Da fick vi ata vitlokssoppa som inte smakade sa gott men som tydligen var bra mot hojdsjuka... Det finns mycket man kan skriva om naturen och utsikten, men jag nojer mig med att skriva att det ar otroligt vackert! Snokladda toppar pa +7000meter...
De tva foljande dagarna var i princip 2200 hojdmeter nedat vilket gav oss rejalt med traningsverk. Tre dagar tog det att aterhamta benen helt. Resan tillbaka till Kathmandu var bara 15-20 mil med buss, men pa grund av vagstandarden tog den resan 10 timmar. Lagom bekvamt!
Kathmandu igen
Det absolut viktigaste som hant mellan vandringen och avfarden ar att vi fatt tillbaka vara vaskor igen!!! Extremt skont att slippa kopa allt pa nytt. Vi ringde forst ena bolaget som sa att de hade hittat vaskorna i Bangladesh och att de skulle komma dan efter. Sen ringde vi det andra bolaget (som faktiskt hanterat vaskorna) som sa att vaskorna var pa plygplatsen i Kathmandu!!! Glada ringde vi flygplatsen som sa att de inte hade vara vaskor...
Men vi akte dit och dar lag de i ett rum med ett hundratal andra saknade/borttappade vaskor. Vill man ha nagot gjort av stora bolag far man (ofta) ringa manga ganger och lata arg! Trakigt men sant.
Efter Kathmandu
For tre dagar sedan i skrivande stund lamnade vi Kathmandu... Sen dess har vi (for att bespara mig lite skrivtid):
- Akt 11 timmar skumpig buss till gransstaden mellan Nepal och Indien; Sonauli.
- Stannat dar en natt
- Passerat over gransen till Indien (man bara gick en bit sen var man dar! nan kollade lite i passet men inte mycket mer)
- Tagit annu en skumpig och varm buss i 10 timmar till Varanasi
Varanasi
- Kommit fram mitt i natten (vilket gick hyfsat bra, men det blev halvdyrt boende en natt, 800Rp)
- Traffat en hollandare och tva kanadensare!
- Akt bat pa Ganges i gryningen (valdigt fint, men att det flot forbi en dod hund drog ned upplevelsen lite... eller forstarkte upplevelsen beroende pa hur man ser det)
Det ar kossor overallt har! Och hundar, katter, sopor, smuts, forsaljare, cyklar, bilar, marknader.... Men mest kossor.... och vi forstas! Indien ar spannande!!
--
Harald
Vi har blivit lite lata med skrivandet, sa har kommer en snabbversion av allt som hant sen forra inlagget slutade...
Vandring
Eftersom vi inte hade mycket tid att planera vandring (inte heller sa mycket tid for vandringen sjalv) sa slutade det med att vi gick genom en "resebyra". Det finns miljontals resebyraer och varannan forsaljare pa gatan erbjuder guidning, tigerbalsam, rickshaw (cykeltaxi) eller hash. Resebyran vi gick till drevs av agaren till Hotellet vi bodde pa, sa det kandes i alla fall lite sakrare an forsta basta pa gatan.
Sa vi akte nasta dag upp till Langtang National Park i en jeep med var guide, Lakchung Sherpa.Lama. Den allmanbildade kan se att han ar en Sherpa, en folkgrupp som historiskt sett lever hogt upp i Himalaya. De ar med andra ord bast i varlden pa att vandra pa hoga hojder (folk som bestiger everest gor det med Sherpaguider).
Vi utgick fran Dunche, och de tva forsta dagarna handlade bara om upp, upp och upp. Dunche ligger pa ~2100 meter och Gosain Kund som vi kom till tva dagar senare ligger pa 4381meter(nytt hojdrekord!!!). Vandringen i sig var hard nog, och pa den hojden flasade vi ordentligt nar vi gick. Vi sag aven nagra konstiga grasfalt pa den hojden och fragade var guide vad det var for nagot. "Cow lives here in the summer" sa han som om det vore helt normalt for kor att leva pa +4000 meters hojd... Nepalesiska superkor tror jag helt klart. En svensk ko hade inte klarat det. Pa den hojden ar det inte ovanligt att fa hojdsjuka, men vi klarade oss ganska lindrigt bada tva. Jag fick lite huvudvark, och trotta/anfadda blev vi bada. Da fick vi ata vitlokssoppa som inte smakade sa gott men som tydligen var bra mot hojdsjuka... Det finns mycket man kan skriva om naturen och utsikten, men jag nojer mig med att skriva att det ar otroligt vackert! Snokladda toppar pa +7000meter...
De tva foljande dagarna var i princip 2200 hojdmeter nedat vilket gav oss rejalt med traningsverk. Tre dagar tog det att aterhamta benen helt. Resan tillbaka till Kathmandu var bara 15-20 mil med buss, men pa grund av vagstandarden tog den resan 10 timmar. Lagom bekvamt!
Kathmandu igen
Det absolut viktigaste som hant mellan vandringen och avfarden ar att vi fatt tillbaka vara vaskor igen!!! Extremt skont att slippa kopa allt pa nytt. Vi ringde forst ena bolaget som sa att de hade hittat vaskorna i Bangladesh och att de skulle komma dan efter. Sen ringde vi det andra bolaget (som faktiskt hanterat vaskorna) som sa att vaskorna var pa plygplatsen i Kathmandu!!! Glada ringde vi flygplatsen som sa att de inte hade vara vaskor...
Men vi akte dit och dar lag de i ett rum med ett hundratal andra saknade/borttappade vaskor. Vill man ha nagot gjort av stora bolag far man (ofta) ringa manga ganger och lata arg! Trakigt men sant.
Efter Kathmandu
For tre dagar sedan i skrivande stund lamnade vi Kathmandu... Sen dess har vi (for att bespara mig lite skrivtid):
- Akt 11 timmar skumpig buss till gransstaden mellan Nepal och Indien; Sonauli.
- Stannat dar en natt
- Passerat over gransen till Indien (man bara gick en bit sen var man dar! nan kollade lite i passet men inte mycket mer)
- Tagit annu en skumpig och varm buss i 10 timmar till Varanasi
Varanasi
- Kommit fram mitt i natten (vilket gick hyfsat bra, men det blev halvdyrt boende en natt, 800Rp)
- Traffat en hollandare och tva kanadensare!
- Akt bat pa Ganges i gryningen (valdigt fint, men att det flot forbi en dod hund drog ned upplevelsen lite... eller forstarkte upplevelsen beroende pa hur man ser det)
Det ar kossor overallt har! Och hundar, katter, sopor, smuts, forsaljare, cyklar, bilar, marknader.... Men mest kossor.... och vi forstas! Indien ar spannande!!
--
Harald
Nepal del 2 / Kathmandu
Hej!
Just nu sitter Harald och ringer flygbolag och flygplats for vi har fortfarande inte fatt vara vaskor. Medan han gor detta tankte jag beratta lite om vad vi gjorde i Kathmandu innan vi akte ivag for att vandra i Himamalya.
Nar vi kom till Kathmandu var det forsta som motte oss trafiken. Kathmandu ar en stad av trafikkaos. Inte mycket trafik utan verkligen kaos! Bilar, mopeder, motorcyklar, cyklar och andra odefinierbara fordon. Vi satte oss i en taxi och akte till hotellet. Direkt nar vi kom till dorm:et (ursakta det konstiga ordet) sa traffade vi tva engelsman som vi gick och at mat med! Det ar det basta med att bo i dorm, man traffar sa mycket folk hela tiden! Under kvallen sa traffade vi aven en tjej fran Holland som vi umgicks med under hela vistelsen i Kathmandu! ]
Dagen dar pa var det dags att besoka buddistiska tempel, forst Monkely tempel och sedan Boudha tempel. Fast egentligen sa ar det inga tempel utan stupor. De ar valdigt vackra, vita med ett ansikte malat pa toppen (vi har fatt en del fina bilder som inte gar att ladda upp tyvarr). Det som gor det ytterligare lite battre ar alla vackra boneflaggor i regnbagens alla farger som flddrar i vinden mot en bla himmel! Det ar hemskt vackret och nagot som verkligen kommer att vara Nepal for mig!
Monkey tempel ligger precis utanfor Kathmandu valdigt hogt upp. Sa efter att ha kampat sig upp for alla trappor i varmen sa far man varldens basta utsikt over hela staden! Sedan heter det Monkey tempel av en anledning, det ar apor overallt! Och de var hemskt sota och nyfikna!
Boudha tempel var mycket storre an Monkey tempel, det ar i alla fall Nepals storsta och ett av asiens storsta. Har spenderade vi lite langre tid och gick hela vanstervarvet som man ska ga nar man kommer till en stupa. Det bojde aven bli solnedgang och att se den vita och guldiga stupan med alla fargglada boneflaggor och vinder som blaser i dem medan solen gar ner, det var en upplevelse aven for lite tempeltrotta turister som vi.
Dagen dar pa spenderade vi med att ringa flygbolag och krangla med vaskor. Orkar faktiskt inte beratta om den dagen, den var sa himla trakig sa den far bli en del av en vaskhistora som eventuellt kommer att publiceras har pa bloggen. Dagen dar pa sa tog vi det lugnt! Vi och den hollandska tjejen smet in pa Durbar Square och satt dar hela morgonen. Det var fint, men jag maste saga att var guidebok overreklamerar det lite. Det ar ett fint torg med fin arkitektur, men inte mer an sa. Men vi satt dar i flera timmar och sag Kathmandu leva pa och det var mysigt och fint! Sedan shoppade vi klader sa att vi klarade oss for stunden (alla vara saker var ju fortfarande borta och vi hade bara en uppsattning klader som borjde bli lite mindre frascha....) Tja, vad ska man saga om Kathmandus shopping. Har finns hur mycket fejkmarken pa vandringsklader, ryggsackar, sovsackar och alla mojliga friluftslivsklader. Det andra som finns ar aladinbyxor, tunikor och stickade klader i alla farger och former! Sa vi hade inga problem att hitta klader som vi gillade ;)
Dagen dar efter traffade vi massa folk och gick till Garden of Dreams, en tradgard som verkligen ar det man drommer om nar man ar i Kathmandu. Frisk luft och lugn och ro. For Kathmandu ar verkligen sa kaosartat som trafiken som jag beskrev i borjan. Bilar, mopeder, ritchor, forsaljare och massa turister i en salig blandning - det ar Thamel, Kathmandus centrum. Gar man ut i utkanten av Kathmandu mer sa ar det lugnare men lika dalig luft. Sa Garden Of Dreams var en drom for nagra timmar. Sedan behovde vi kopa saker for var trekking som vi tankte gora.
Ytterligaren en sak som bor laggas till ar att under de tva senaste dagarna var det festival i Kathmandu, en av de tva storsta firanderna i Nepal. Det ar en hinduistisk hogtid som pagar i 6 dagar och man firar olika saker, bland annat hunden och kon. Detta gor att Kathmandu blir annu rorigare och festligare och utanfor varje butik ar det sma offer med ljus bestande av frukt eller liknande. Det ar ljus och rokelser overallt och barnen gar omkring och sjunger utanfor varje dorr for att fa en slant (lite som vara paskkarringar).
Men ater till var trekking. Var plan var att bege oss ut och vandra i Himalaya for oss sjalva i 6 dagar. Vi hade valt en nationalpark nar Kathmandu, Langtang National Park och vi hade last att man inte behovde ett tillstand for att gora en privat trekk (vandring) dar. Detta visade sig vara gammal information och vi var tvugna att fa ett TIMs card som tillstandet kallas. P.g.a av festivalen sa var inte de kontoren som gav ut sjalvstandiga TIMS-cards oppna och det verkade som att det inte skulle bli nagon trekk for oss. Vi kollade upp med en trekkingbyra om de kunde gora en trekk for oss dagen dar pa i 6 dagar i Langtang - och de kunde dem! Och till ett pris som vi hade rad med. Sa dagen dar pa akte vi ut pa trekk tillsammans med en guide i 6 dagar - men nu har jag skrivit sa mycket, sa det far bli en annan historia!
Nu pyser vi till Varansi om nagra timmar. Vi hors i Indien!
Kram!
Sanna
Just nu sitter Harald och ringer flygbolag och flygplats for vi har fortfarande inte fatt vara vaskor. Medan han gor detta tankte jag beratta lite om vad vi gjorde i Kathmandu innan vi akte ivag for att vandra i Himamalya.
Nar vi kom till Kathmandu var det forsta som motte oss trafiken. Kathmandu ar en stad av trafikkaos. Inte mycket trafik utan verkligen kaos! Bilar, mopeder, motorcyklar, cyklar och andra odefinierbara fordon. Vi satte oss i en taxi och akte till hotellet. Direkt nar vi kom till dorm:et (ursakta det konstiga ordet) sa traffade vi tva engelsman som vi gick och at mat med! Det ar det basta med att bo i dorm, man traffar sa mycket folk hela tiden! Under kvallen sa traffade vi aven en tjej fran Holland som vi umgicks med under hela vistelsen i Kathmandu! ]
Dagen dar pa var det dags att besoka buddistiska tempel, forst Monkely tempel och sedan Boudha tempel. Fast egentligen sa ar det inga tempel utan stupor. De ar valdigt vackra, vita med ett ansikte malat pa toppen (vi har fatt en del fina bilder som inte gar att ladda upp tyvarr). Det som gor det ytterligare lite battre ar alla vackra boneflaggor i regnbagens alla farger som flddrar i vinden mot en bla himmel! Det ar hemskt vackret och nagot som verkligen kommer att vara Nepal for mig!
Monkey tempel ligger precis utanfor Kathmandu valdigt hogt upp. Sa efter att ha kampat sig upp for alla trappor i varmen sa far man varldens basta utsikt over hela staden! Sedan heter det Monkey tempel av en anledning, det ar apor overallt! Och de var hemskt sota och nyfikna!
Boudha tempel var mycket storre an Monkey tempel, det ar i alla fall Nepals storsta och ett av asiens storsta. Har spenderade vi lite langre tid och gick hela vanstervarvet som man ska ga nar man kommer till en stupa. Det bojde aven bli solnedgang och att se den vita och guldiga stupan med alla fargglada boneflaggor och vinder som blaser i dem medan solen gar ner, det var en upplevelse aven for lite tempeltrotta turister som vi.
Dagen dar pa spenderade vi med att ringa flygbolag och krangla med vaskor. Orkar faktiskt inte beratta om den dagen, den var sa himla trakig sa den far bli en del av en vaskhistora som eventuellt kommer att publiceras har pa bloggen. Dagen dar pa sa tog vi det lugnt! Vi och den hollandska tjejen smet in pa Durbar Square och satt dar hela morgonen. Det var fint, men jag maste saga att var guidebok overreklamerar det lite. Det ar ett fint torg med fin arkitektur, men inte mer an sa. Men vi satt dar i flera timmar och sag Kathmandu leva pa och det var mysigt och fint! Sedan shoppade vi klader sa att vi klarade oss for stunden (alla vara saker var ju fortfarande borta och vi hade bara en uppsattning klader som borjde bli lite mindre frascha....) Tja, vad ska man saga om Kathmandus shopping. Har finns hur mycket fejkmarken pa vandringsklader, ryggsackar, sovsackar och alla mojliga friluftslivsklader. Det andra som finns ar aladinbyxor, tunikor och stickade klader i alla farger och former! Sa vi hade inga problem att hitta klader som vi gillade ;)
Dagen dar efter traffade vi massa folk och gick till Garden of Dreams, en tradgard som verkligen ar det man drommer om nar man ar i Kathmandu. Frisk luft och lugn och ro. For Kathmandu ar verkligen sa kaosartat som trafiken som jag beskrev i borjan. Bilar, mopeder, ritchor, forsaljare och massa turister i en salig blandning - det ar Thamel, Kathmandus centrum. Gar man ut i utkanten av Kathmandu mer sa ar det lugnare men lika dalig luft. Sa Garden Of Dreams var en drom for nagra timmar. Sedan behovde vi kopa saker for var trekking som vi tankte gora.
Ytterligaren en sak som bor laggas till ar att under de tva senaste dagarna var det festival i Kathmandu, en av de tva storsta firanderna i Nepal. Det ar en hinduistisk hogtid som pagar i 6 dagar och man firar olika saker, bland annat hunden och kon. Detta gor att Kathmandu blir annu rorigare och festligare och utanfor varje butik ar det sma offer med ljus bestande av frukt eller liknande. Det ar ljus och rokelser overallt och barnen gar omkring och sjunger utanfor varje dorr for att fa en slant (lite som vara paskkarringar).
Men ater till var trekking. Var plan var att bege oss ut och vandra i Himalaya for oss sjalva i 6 dagar. Vi hade valt en nationalpark nar Kathmandu, Langtang National Park och vi hade last att man inte behovde ett tillstand for att gora en privat trekk (vandring) dar. Detta visade sig vara gammal information och vi var tvugna att fa ett TIMs card som tillstandet kallas. P.g.a av festivalen sa var inte de kontoren som gav ut sjalvstandiga TIMS-cards oppna och det verkade som att det inte skulle bli nagon trekk for oss. Vi kollade upp med en trekkingbyra om de kunde gora en trekk for oss dagen dar pa i 6 dagar i Langtang - och de kunde dem! Och till ett pris som vi hade rad med. Sa dagen dar pa akte vi ut pa trekk tillsammans med en guide i 6 dagar - men nu har jag skrivit sa mycket, sa det far bli en annan historia!
Nu pyser vi till Varansi om nagra timmar. Vi hors i Indien!
Kram!
Sanna
Nepal del 1 / Flygaventyr
Hej!
Det var ett tag sedan vi skrev nagot har... men vi har inte exploderat i luftrummet mellan Kina och Nepal, vi har bara vart lite lata pa blogg-fronten. Det har hur som helst hant ganska mycket sedan sist, sa vi har delat upp allt i flera inlagg for att vettiga manniskor ska orka lasa allt (och for att vi ska orka skriva allt i etapper).
---
Del 1
---
Vi lamnade som sagt var Kina den 31a Oktober for att flyga till Nepal via Bangladesh, vilket skulle medfora ganska manga problem. Inte flygningen i sig, men vart bagage vet vi inte var det ar. Ovetande om vad som skulle handa lamnade vi Kina och kande oss faktiskt ganska fardiga. Vi har en "Vi far inte lamna Kina utan att ha..." lista som vi nastan har klarat av. Trots en manad kan vi inte 5 kinesiska fraser eller ens 1 kinesiskt tecken. Daremot har vi bland annat sett kinesiska muren, sett Mao, vart i forbjudna staden, kopt billigt skrap, cyklat bland risfalt och atit HotPot (direkt oversatt fran kinesiska blir det firepot).
I Bangladesh skulle vi fa vanta i 24 timmar pa nasta flyg, och direkt nar vi kom dit borjade problemen... vara vaskor skulle komma ut pa rullbanden pa andra sidan passkontrollen, och vi hade inget visum. Det ska inte vara nagra problem da vi bara skulle byta flyg, "det ar bara att kontakta flygbolaget sa fixar de allt". Problemet var att de inte fanns. Nagonstans maste de ha gomt sig, men de fanns inte dar de skulle finnas och ingen visste var de var. Vi fragade nagra fran ett annat flygbolag som sa "vanta vid deras disk, de dyker upp lite da och da". Vi hade inte mycket att valja pa, sa vi fick helt enkelt vanta dar. Efter 19 timmar (ja... 19! flygplatsgolv ar kalla att sova pa...) behagade nan stackare med "gmg-airlines"skjorta dyka upp. Vi nast intill hoppade pa honom och spydde upp all frustration pa honom. Da tog han med oss till sin chef, som fick samma behandling. Efter 19 timmar borjade saker antligen handa. Vi fick vara boardingcards och med tre timmar kvar till avgang insag de att de behovde rora pa benen om de skulle hitta vart bagage.
For att gora en lang historia kort(-are):
- 11 dagar senare har vi inte fatt vart bagage
- Vi har tva flygbolag att klaga hos (kina-bangladesh och bangladesh-nepal)
- Vi har ifragasatt ansvarig personal pa GMGairlines over telefon sa mycket att de la pa i orat pa mig
- Vi har kontaktat "the country head" for GMGairlines och kravt bra med kompensation for rent ut sagt rutten behandling.
Fortsattning foljer...
--
Harald
ps
1. vi har kopt en ny kamera!
2. Manniskor i Bangladesh och Nepal ar bra mycket trevligare an i Kina... folk ler mot en!
3. Nepal ser ut som ett sagoland fran ett flygplansfonster
4. I Kathmandu ar trafiken varre an i Kina (+att det ar vanstertrafik)
5. Blev besviken pa "rice and curry", smakade inte sa mycket curry
ds.
Det var ett tag sedan vi skrev nagot har... men vi har inte exploderat i luftrummet mellan Kina och Nepal, vi har bara vart lite lata pa blogg-fronten. Det har hur som helst hant ganska mycket sedan sist, sa vi har delat upp allt i flera inlagg for att vettiga manniskor ska orka lasa allt (och for att vi ska orka skriva allt i etapper).
---
Del 1
---
Vi lamnade som sagt var Kina den 31a Oktober for att flyga till Nepal via Bangladesh, vilket skulle medfora ganska manga problem. Inte flygningen i sig, men vart bagage vet vi inte var det ar. Ovetande om vad som skulle handa lamnade vi Kina och kande oss faktiskt ganska fardiga. Vi har en "Vi far inte lamna Kina utan att ha..." lista som vi nastan har klarat av. Trots en manad kan vi inte 5 kinesiska fraser eller ens 1 kinesiskt tecken. Daremot har vi bland annat sett kinesiska muren, sett Mao, vart i forbjudna staden, kopt billigt skrap, cyklat bland risfalt och atit HotPot (direkt oversatt fran kinesiska blir det firepot).
I Bangladesh skulle vi fa vanta i 24 timmar pa nasta flyg, och direkt nar vi kom dit borjade problemen... vara vaskor skulle komma ut pa rullbanden pa andra sidan passkontrollen, och vi hade inget visum. Det ska inte vara nagra problem da vi bara skulle byta flyg, "det ar bara att kontakta flygbolaget sa fixar de allt". Problemet var att de inte fanns. Nagonstans maste de ha gomt sig, men de fanns inte dar de skulle finnas och ingen visste var de var. Vi fragade nagra fran ett annat flygbolag som sa "vanta vid deras disk, de dyker upp lite da och da". Vi hade inte mycket att valja pa, sa vi fick helt enkelt vanta dar. Efter 19 timmar (ja... 19! flygplatsgolv ar kalla att sova pa...) behagade nan stackare med "gmg-airlines"skjorta dyka upp. Vi nast intill hoppade pa honom och spydde upp all frustration pa honom. Da tog han med oss till sin chef, som fick samma behandling. Efter 19 timmar borjade saker antligen handa. Vi fick vara boardingcards och med tre timmar kvar till avgang insag de att de behovde rora pa benen om de skulle hitta vart bagage.
For att gora en lang historia kort(-are):
- 11 dagar senare har vi inte fatt vart bagage
- Vi har tva flygbolag att klaga hos (kina-bangladesh och bangladesh-nepal)
- Vi har ifragasatt ansvarig personal pa GMGairlines over telefon sa mycket att de la pa i orat pa mig
- Vi har kontaktat "the country head" for GMGairlines och kravt bra med kompensation for rent ut sagt rutten behandling.
Fortsattning foljer...
--
Harald
ps
1. vi har kopt en ny kamera!
2. Manniskor i Bangladesh och Nepal ar bra mycket trevligare an i Kina... folk ler mot en!
3. Nepal ser ut som ett sagoland fran ett flygplansfonster
4. I Kathmandu ar trafiken varre an i Kina (+att det ar vanstertrafik)
5. Blev besviken pa "rice and curry", smakade inte sa mycket curry
ds.
Yuanyang
Hej!
Nu var det ett tag sedan vi bloggade, men nu ar det sa dags igen. Senast hade vi precis kommit fram till Lijang, och mycket har hant sedan dess...
Lijang var hur som helst en otroligt fin stad. Finast var forstas 'gamla stan' som ar ett av UNESCOs varldsarv. Sok pa 'Lijang Old Town' sa forstar ni hur det sag ut dar. Gamla hus och langa snirkliga grander. Dessvarre har fler an vi hittat dit sa det kanns lite turistigt, men inte alls overhangande. Folk tog kort pa oss... men vi har vant oss vid det har laget. Det kanns verkligen att vi ar i ett helt annat Kina har. Gar inte alls att jamfora med Shanghai eller Beijing.
Vi fick for oss att hyra cyklar en heldag ocksa, vilket visade sig vara bland det basta vi kunnat gora! Lijang ar verkligen landsbygd, och att cykla ar helt klart det basta sattet att uppleva den. Det bar emot att ga upp sa tidigt, men vid 9tiden var vi ivag! Vi begav oss ungefar en mil norrut till en by jag tror hette Basha, dar vi sag gamla kineser spela bradspel, salja souvenirer och spela musik. Helt klart vart anstrangningen att cykla dit! Sen fortsatte vi uppat och hade tankar om att cykla upp till ett tempel som skulle liggae en bit upp pa ett berg. Nar vi sen kom till berget insag vi att vi inte orkade cykla sa mycket uppfor, sa vi tog istallen en avstickare ut pa nagot jag inte vill kalla vag, knappt stig. Dar pausade vi ett tag i solskenet och tittade pa alla snokladda berg, en liten porlande back bredvid oss och strackte ut oss i graset. Varmt var det ocksa! Och vi hade gott nybakat brod med oss. Att bara vara manniska ar ganska skont ibland! Sen borjade vi ta oss tillbaka och markte att vi var hungriga. Aldrig forr tror jag att ris smakat sa gott! Helt vanligt ris, fast stekt med agg och tomater ar jatteenkelt och gott!
Nu ar vi daremot inte kvar i Lijang som rubriken avslojar. Dan efter cykelturen var det dags att ta sig vidare soderut. Sa den 27e akte vi buss... mest hela dagen. Buss fran Lijang till Kunming som tog 9 timmar. Sen vidare med nattbuss till Yuanyang dar det finns underbart vackra risterasser. Sok pa yuanyang helt enkelt. Dit kom vi och tankte oss att vi skulle se dessa magnifika risterasser fran vart vandrarhem. Vilket vi hade gjort om det inte var sa tjock dimma att vi inte sag mer an 20 meter framfor oss. Det var nastan tur i oturen.... for.... vi markte att vi tappat bort en viss apparat vi garna velat anvanda for att ta kort.......
Japp, kameran ar borta! Men vi lever. Det ar tre veckors kort fran kina som forsvan, resten har vi kopior pa. Jattetrakigt, men sant. Vi ska kopa en ny i Kunming sa vi har for resten av resan.
Och idag (i skrivande stund) hade dimman lattat sa vi har antligen sett risfalten. Och for att kompensera kameraforlust har vi kopt fina vykort (det har vi for ovrigt gjort nastan overallt... Mitt internet ar slut om nan minut, men om tva dagar lamnar vi Kina for att flyga till Bangladesh! Dar ar vi i hela 22 timmar och sen flyger vi vidare till Nepal, men det lamnar jag till nasta inlagg...
Ha det bra!
--
Harald
Nu var det ett tag sedan vi bloggade, men nu ar det sa dags igen. Senast hade vi precis kommit fram till Lijang, och mycket har hant sedan dess...
Lijang var hur som helst en otroligt fin stad. Finast var forstas 'gamla stan' som ar ett av UNESCOs varldsarv. Sok pa 'Lijang Old Town' sa forstar ni hur det sag ut dar. Gamla hus och langa snirkliga grander. Dessvarre har fler an vi hittat dit sa det kanns lite turistigt, men inte alls overhangande. Folk tog kort pa oss... men vi har vant oss vid det har laget. Det kanns verkligen att vi ar i ett helt annat Kina har. Gar inte alls att jamfora med Shanghai eller Beijing.
Vi fick for oss att hyra cyklar en heldag ocksa, vilket visade sig vara bland det basta vi kunnat gora! Lijang ar verkligen landsbygd, och att cykla ar helt klart det basta sattet att uppleva den. Det bar emot att ga upp sa tidigt, men vid 9tiden var vi ivag! Vi begav oss ungefar en mil norrut till en by jag tror hette Basha, dar vi sag gamla kineser spela bradspel, salja souvenirer och spela musik. Helt klart vart anstrangningen att cykla dit! Sen fortsatte vi uppat och hade tankar om att cykla upp till ett tempel som skulle liggae en bit upp pa ett berg. Nar vi sen kom till berget insag vi att vi inte orkade cykla sa mycket uppfor, sa vi tog istallen en avstickare ut pa nagot jag inte vill kalla vag, knappt stig. Dar pausade vi ett tag i solskenet och tittade pa alla snokladda berg, en liten porlande back bredvid oss och strackte ut oss i graset. Varmt var det ocksa! Och vi hade gott nybakat brod med oss. Att bara vara manniska ar ganska skont ibland! Sen borjade vi ta oss tillbaka och markte att vi var hungriga. Aldrig forr tror jag att ris smakat sa gott! Helt vanligt ris, fast stekt med agg och tomater ar jatteenkelt och gott!
Nu ar vi daremot inte kvar i Lijang som rubriken avslojar. Dan efter cykelturen var det dags att ta sig vidare soderut. Sa den 27e akte vi buss... mest hela dagen. Buss fran Lijang till Kunming som tog 9 timmar. Sen vidare med nattbuss till Yuanyang dar det finns underbart vackra risterasser. Sok pa yuanyang helt enkelt. Dit kom vi och tankte oss att vi skulle se dessa magnifika risterasser fran vart vandrarhem. Vilket vi hade gjort om det inte var sa tjock dimma att vi inte sag mer an 20 meter framfor oss. Det var nastan tur i oturen.... for.... vi markte att vi tappat bort en viss apparat vi garna velat anvanda for att ta kort.......
Japp, kameran ar borta! Men vi lever. Det ar tre veckors kort fran kina som forsvan, resten har vi kopior pa. Jattetrakigt, men sant. Vi ska kopa en ny i Kunming sa vi har for resten av resan.
Och idag (i skrivande stund) hade dimman lattat sa vi har antligen sett risfalten. Och for att kompensera kameraforlust har vi kopt fina vykort (det har vi for ovrigt gjort nastan overallt... Mitt internet ar slut om nan minut, men om tva dagar lamnar vi Kina for att flyga till Bangladesh! Dar ar vi i hela 22 timmar och sen flyger vi vidare till Nepal, men det lamnar jag till nasta inlagg...
Ha det bra!
--
Harald
Lijang
Hej!
Nu ar vi i Lijang, en av Kinas vackraste smastader. Tank er kinesisk arkitetkur med de spetsiga tegeltagen och rundas ut langst ner. Sedan alla tradetaljer runt om pa husen. Tank da en hel sadan stad med kullerstensgator och ett vattendrag storre an en back men ingen flod. Sma trabroar och lite storre i sten. Sedan lagg till dar stralande solsken och 23 grader varmt i skuggan. Dar har ni var dag ungefar! Behover jag saga att vi trivs?
Igar kom vi till Kunming som ar huvudstaden i Yunnanprovinsen (som vi fortfarande ar i) och spenderade en dag dar. Vi foljde Saras tips (hon har anda bott dar) och besokte green lake park och universitetsomradet. Det var fint dar och Kunming var helt lagom att gora pa en dag, i alla fall for oss. Sedan tog vi en nattbuss hit till Lijang. Nattubuss tankte vi, sa bra, vi behover inte boka boende. Enda problemet var att nattbussen kom fram 04.00 och busstationen var ingen busstation dar man kunde sitta och vanta. Pa detta var jag valdigt, valdigt kissnodig. Var plan blev att ta en taxi till hostellet. Efter att ha visat adressen for tva taxichaufforer som inte kunde ta oss dit gav vi upp och forsokte lokalisera oss. Nar det heller inte gick tog vi en taxi till gamla stan, dar vi visste att hostellet lag. Sedan vandrade vi omkring i det HELT doda Lijang. Vi motte kanske tre manniskor under var timmes langa promenad i gamla stan for att hitta hostellet. Efter mycket om och men lyckades vi aven hitta en toalett, men jag kan saga att toalettutbudet ar mycket samre i natten i Kina an pa dagen. Eller i alla fall i Lijang.
Vi hittat hostellet vid typ 05.00. Vi ringde pa och en valdigt nyvaken personal oppnade, slappte in oss i ett rum och sa SOV, vi tar resten imorgon. Det var valdigt schysst tycker jag med tanke pa att vi dyker upp mitt i natten utan forvarning. Sa tummen upp for detta hostell!
Vi har agnat hela morgonen at att vandra omkring har i Lijang och sa ska vi fortsatta dagen. Kanske koper jag nagot i alla de butiker som ligger har i staden/byn. (Kineser skulle nog kalla det by kanske) Det enda som ar lite traktigt ar att allt har ar verkligen gjort for turister, aven om det ocksa finns bostadshus om man gar lite mer mot utkanten. Varannat hus ar en affar och vartannat ar en restaurang eller cafe. Men det ar sa fint och harligt har anda, sa det gor inte sa mycket. Vi var ganska installda pa det och jag trodde nog att det skulle vara varre anda.
Kram!
Sanna
Nu ar vi i Lijang, en av Kinas vackraste smastader. Tank er kinesisk arkitetkur med de spetsiga tegeltagen och rundas ut langst ner. Sedan alla tradetaljer runt om pa husen. Tank da en hel sadan stad med kullerstensgator och ett vattendrag storre an en back men ingen flod. Sma trabroar och lite storre i sten. Sedan lagg till dar stralande solsken och 23 grader varmt i skuggan. Dar har ni var dag ungefar! Behover jag saga att vi trivs?
Igar kom vi till Kunming som ar huvudstaden i Yunnanprovinsen (som vi fortfarande ar i) och spenderade en dag dar. Vi foljde Saras tips (hon har anda bott dar) och besokte green lake park och universitetsomradet. Det var fint dar och Kunming var helt lagom att gora pa en dag, i alla fall for oss. Sedan tog vi en nattbuss hit till Lijang. Nattubuss tankte vi, sa bra, vi behover inte boka boende. Enda problemet var att nattbussen kom fram 04.00 och busstationen var ingen busstation dar man kunde sitta och vanta. Pa detta var jag valdigt, valdigt kissnodig. Var plan blev att ta en taxi till hostellet. Efter att ha visat adressen for tva taxichaufforer som inte kunde ta oss dit gav vi upp och forsokte lokalisera oss. Nar det heller inte gick tog vi en taxi till gamla stan, dar vi visste att hostellet lag. Sedan vandrade vi omkring i det HELT doda Lijang. Vi motte kanske tre manniskor under var timmes langa promenad i gamla stan for att hitta hostellet. Efter mycket om och men lyckades vi aven hitta en toalett, men jag kan saga att toalettutbudet ar mycket samre i natten i Kina an pa dagen. Eller i alla fall i Lijang.
Vi hittat hostellet vid typ 05.00. Vi ringde pa och en valdigt nyvaken personal oppnade, slappte in oss i ett rum och sa SOV, vi tar resten imorgon. Det var valdigt schysst tycker jag med tanke pa att vi dyker upp mitt i natten utan forvarning. Sa tummen upp for detta hostell!
Vi har agnat hela morgonen at att vandra omkring har i Lijang och sa ska vi fortsatta dagen. Kanske koper jag nagot i alla de butiker som ligger har i staden/byn. (Kineser skulle nog kalla det by kanske) Det enda som ar lite traktigt ar att allt har ar verkligen gjort for turister, aven om det ocksa finns bostadshus om man gar lite mer mot utkanten. Varannat hus ar en affar och vartannat ar en restaurang eller cafe. Men det ar sa fint och harligt har anda, sa det gor inte sa mycket. Vi var ganska installda pa det och jag trodde nog att det skulle vara varre anda.
Kram!
Sanna
Chengdu del 2
eller historien om vart 70 dumplings och 40 chokladkakor tog vagen...
---------------------------------------------------------------------------------
Chengdu ligger i en provins som heter Sichuan och ar beromt for framst tva saker: Pandor och stark mat (inte kombinerat som tur ar). Den 21a borjade vi med den ena biten, vi var och tittade pa jattepandor!
Vi gick upp klockan 6 pa morgonen och efter lite grot var vi pa vag. Vi akte med en tur som vandrarhemmet ordnade och att den borjade sa tidigt beror pa att pandorna matas vid 8. Att se pandor var helt klart haftigt, och vart att aka tidigt for. Pandor som ater ar roliga! En sak som ar vart att veta om pandor ar att de mest sover och ater. De ar lata helt enkelt! Nar de ater sa lyckas de kombinera det... De ligger helt enkelt pa rygg och drar ned bambuskott till munnen. Verkade inte helt fel! Ligga ned och ata ska bli min grej helt klart. Sen sag vi lekande pandor, roda pandor (som egentligen inte var pandor utan en slags bjorn som sag ut som en liten rav) och aven 1-2manader gamla pandor. Sota!
Sen var det slut med pandatur och vi akte tillbaka till vandrarhemmet igen. Bade jag och Sanna var lite sega sa vi tog oss till en park och drack te. Dar traffade vi tva killar som ocksa var med pa pandaturen fast fran ett annat vandrarhem. Den ena jobbade pa expo i Shanghai (varldsutstallningen) och kom fran Tyskland. Den andra var amerikan och pluggade kinesiska har. Man traffar massa spannande manniskor har! Vi bestamde oss for att ata HotPot tillsammans med dem och nagra svenskar vi traffade (den ena jobbade som designer pa IKEA och berattade roliga historier om kineser som inte lyckades ata varm korv pa normalt satt!).
HotPot fortjanar nastan ett inlagg for sig, men i korthet har man ett stort bort med ett hal i mitten dar det finns ett spritkok/gasolgrill. I halet staller man en stor balja med olja/chilli/soja/chilli/vatten/chilli/kryddor/... sa jag chilli? Sen bestaller man olika olagade saker som man helt enkelt haller i baljan. Var tyska van som faktikt kunde kinesiska guidade oss forbi fiskhuvuden, grisfotter och andra inalvor. Det blev istallet crabsticks, kottbitar, 'vanliga' fiskbitar, dumplings och annat gott! Och gott blev det, men valdigt valdigt starkt. Sa jag att det var massa (med betoning pa massa) chilli?
Efter vi atit hotpot skyndade vi oss ivag till en kinesisk opera som inte alls var som vanlig opera. Det var mer en show med dans, teater, sang, eldsprutning och sant, haftigt!
Dagen efter (igar med andra ord, har borjar historien om 70 dumplings och 40 kakor...) gjorde vi overlag inget storre an att kolla over resten av kinavistelsen och snegla lite pa nepal. Och sa har vi atit en massa mat. Det borjade med att vi bestamde oss for att ata dumplings som vi sett pa ett stalle. 10 rackte kanske. Men de gjorde det inte... sa vi bestallde forst 10 till och sen ytterligare 10 till. Totalt 30 dumplings den middagen. Dumplings ar valdigt goda! Synd att de inte finns i Sverige (an). Pa vagen hem kopte vi 10 chokladkakor (ganska sma) som vi sag i ett fonster. De var sa extremt billiga och goda att vi bestamde oss for att kopa 30 till... totalt kostade det nog 12 kronor... Dagen efter traffade vi en kines pa ett internetcafe som tog oss med till ett dumplingsstalle och bestallde massa gott till oss! Totalt pa tva dagar har vi nu fatt i oss 70 dumplings i olika former och 40 chokladkakor!
Nu maste vi skynda oss! Ska ta en taxi till tagstationen och aka natttag till Kunming!
Ha det bra!
--
Harald
Chengdu
Hej!
Det blev inte mycket skrivet pa bloggen fran Xian, ursakta! Vi hade annat for oss helt enkelt ;)
Nu ar vi i alla fall i Chengdu som ligger ganska i mitten av Kina. Vi kom dit med tag idag. Hard sleep var sa otroligt mycket bekvamare an hard seat och vi kom fram till Chengdu utvilade!
Laser lite av det forra inlagget och det var ett tag sen vi skrev sist. Vi har framfor allt besokt Terrakottarmen och sett de muslimska kvarteren i Xian. Terrakottaarmen var verkligen vart! Det var inte sa mycket en turistfalla (aen om det var MANGA turister dar) utan det var verkligen coolt. Efter en stunds fundering och tvekan sa bestamde vi oss for att ga en guidad tur och det var nog bra att vi gjorde det for jag tror verkligen att det var det som gjorde att det blev mer an bara gubbar i terrakotta. Det gjorde att man forstod hur coola de faktiskt ar. Det fanns tre olika delar som de haller pa att grava ut i nu och det ar aven de som ar det som alla vi turister tittar pa. Vi borjade med den andra dar man kunde se nagra olika terrakottagubbar pa nara hall, bland annat den enda terrakottagubben som man hittat intakt. Alla andra (3-4 tusen kanske) har man pusslat ihop. Anledningen till att alla soldaterna var trasiga var att efter att den kejsaren som lat bygga armen dott stormade man stallet och slog sonder allting. Pa ett satt blir jag helt ledsen inuti nar jag tanker pa att som slog sonder ett sadant jobb, pa ett annat satt kan jag forsta det. Att gora denna arme kostade manga liv - varenda soldat i armen har ett eget ansikte och detta beror pa att arbetarna som jobbade med armen fick gora varandras ansikten. Nar man var klar sa offrades arbeteren. Tank hur manga arbetare som maste ha dodats under det bygget. Jag kan forsta att man hatade armen.
Nagot annat som facinerade mig var hur detaljerat allt var. Man kunde avgora om det var en soldat som hade en hast, en bagskytt eller en officier. Officiererna hade skor som pekade uppat, hade en speciell frisyr, en storre mustasch och en tjockare mage an t.ex. en vanlig soldat som hade skor som pekade nerat och var mycket mindre och magrare. Man kunde aven se under skorna om soldaten var gift eller inte. Hade skorna piggar under sulorna var det en gift man, fro da hade frun gjort det at honom. Och sa har detaljerat gjorde man alltsa varje enskild soldat, och det fanns flera tusen. OTROLIGT! Det var terrakottarmen.
Var sista dag i xian promenerade vi runt i en stadsdel som kallades "muslim quaters" har fanns en moske och en stor marknad. Det var mysigt och trevligt. Forst kom vi till en sorts marknad som salde mat och inte sa mycket prylar. Dar gick vi runt planlost. Sedan forsokte vi ta oss till mosken och da kom vi in pa en annan marknad som salde valdigt mycket turistsaker. Jag ar verkligen glad att vi hamnade pa matmarknade forst! For det hade nog varit svarare att hitta dit sen an vart om. Vi hade lite svart att hitta till mosken och nar vi antligen kom fram var klockan sa mycket att vi var tvugna att ta oss tillbaka till hostelet. :( Valdigt synd, men vi ville inte missa taget sa vi var tvugna att kila.
Taget hit var som sagt obeskrivligt mycket battre en taget till Xian och vi hade en trevlig tagresa. Val har skulle vi bli hamtade av ett hostel pa stationen, dock var de inte dar, sa da akte vi med nagra andra, dar det kostade lika mycket att bo pa (20 kr per natt och person). Sa kan det vara! Har har vi det jattebra! Vi bor centralt och idag har vi varit till Renmin park 9typ Folkets park (och da inte riktigt folkets park som hemma)). Vi gick till ett tehus, vart forsta riktiga i Kina och det var trevligt. Vi har suttit och tagit det lugnt, skrivit vykort och druckit te i flera timmar. Man bestaller en kopp och sa ar det fri pafyllning som galler. Jag drack nog minst 7 koppar te. Nar vi var kissnodiga och det borjade morkna gick vi tillbaka till hostelet och nu sitter vi har.
Imorgon blir det pandor, det ar det Chengdu ar kant for, sa det blir en tidig morgon. Vi aker har ifran 07.00, det ar pa morgonen som pandorna ar som aktivast. Annars ska vi mest ta det lugnt, ata mat och besoka lite parker och tehus har i Chengdu. Myyys!
Massa kramar!
Sanna
Det blev inte mycket skrivet pa bloggen fran Xian, ursakta! Vi hade annat for oss helt enkelt ;)
Nu ar vi i alla fall i Chengdu som ligger ganska i mitten av Kina. Vi kom dit med tag idag. Hard sleep var sa otroligt mycket bekvamare an hard seat och vi kom fram till Chengdu utvilade!
Laser lite av det forra inlagget och det var ett tag sen vi skrev sist. Vi har framfor allt besokt Terrakottarmen och sett de muslimska kvarteren i Xian. Terrakottaarmen var verkligen vart! Det var inte sa mycket en turistfalla (aen om det var MANGA turister dar) utan det var verkligen coolt. Efter en stunds fundering och tvekan sa bestamde vi oss for att ga en guidad tur och det var nog bra att vi gjorde det for jag tror verkligen att det var det som gjorde att det blev mer an bara gubbar i terrakotta. Det gjorde att man forstod hur coola de faktiskt ar. Det fanns tre olika delar som de haller pa att grava ut i nu och det ar aven de som ar det som alla vi turister tittar pa. Vi borjade med den andra dar man kunde se nagra olika terrakottagubbar pa nara hall, bland annat den enda terrakottagubben som man hittat intakt. Alla andra (3-4 tusen kanske) har man pusslat ihop. Anledningen till att alla soldaterna var trasiga var att efter att den kejsaren som lat bygga armen dott stormade man stallet och slog sonder allting. Pa ett satt blir jag helt ledsen inuti nar jag tanker pa att som slog sonder ett sadant jobb, pa ett annat satt kan jag forsta det. Att gora denna arme kostade manga liv - varenda soldat i armen har ett eget ansikte och detta beror pa att arbetarna som jobbade med armen fick gora varandras ansikten. Nar man var klar sa offrades arbeteren. Tank hur manga arbetare som maste ha dodats under det bygget. Jag kan forsta att man hatade armen.
Nagot annat som facinerade mig var hur detaljerat allt var. Man kunde avgora om det var en soldat som hade en hast, en bagskytt eller en officier. Officiererna hade skor som pekade uppat, hade en speciell frisyr, en storre mustasch och en tjockare mage an t.ex. en vanlig soldat som hade skor som pekade nerat och var mycket mindre och magrare. Man kunde aven se under skorna om soldaten var gift eller inte. Hade skorna piggar under sulorna var det en gift man, fro da hade frun gjort det at honom. Och sa har detaljerat gjorde man alltsa varje enskild soldat, och det fanns flera tusen. OTROLIGT! Det var terrakottarmen.
Var sista dag i xian promenerade vi runt i en stadsdel som kallades "muslim quaters" har fanns en moske och en stor marknad. Det var mysigt och trevligt. Forst kom vi till en sorts marknad som salde mat och inte sa mycket prylar. Dar gick vi runt planlost. Sedan forsokte vi ta oss till mosken och da kom vi in pa en annan marknad som salde valdigt mycket turistsaker. Jag ar verkligen glad att vi hamnade pa matmarknade forst! For det hade nog varit svarare att hitta dit sen an vart om. Vi hade lite svart att hitta till mosken och nar vi antligen kom fram var klockan sa mycket att vi var tvugna att ta oss tillbaka till hostelet. :( Valdigt synd, men vi ville inte missa taget sa vi var tvugna att kila.
Taget hit var som sagt obeskrivligt mycket battre en taget till Xian och vi hade en trevlig tagresa. Val har skulle vi bli hamtade av ett hostel pa stationen, dock var de inte dar, sa da akte vi med nagra andra, dar det kostade lika mycket att bo pa (20 kr per natt och person). Sa kan det vara! Har har vi det jattebra! Vi bor centralt och idag har vi varit till Renmin park 9typ Folkets park (och da inte riktigt folkets park som hemma)). Vi gick till ett tehus, vart forsta riktiga i Kina och det var trevligt. Vi har suttit och tagit det lugnt, skrivit vykort och druckit te i flera timmar. Man bestaller en kopp och sa ar det fri pafyllning som galler. Jag drack nog minst 7 koppar te. Nar vi var kissnodiga och det borjade morkna gick vi tillbaka till hostelet och nu sitter vi har.
Imorgon blir det pandor, det ar det Chengdu ar kant for, sa det blir en tidig morgon. Vi aker har ifran 07.00, det ar pa morgonen som pandorna ar som aktivast. Annars ska vi mest ta det lugnt, ata mat och besoka lite parker och tehus har i Chengdu. Myyys!
Massa kramar!
Sanna
Valkommen till Xi'an
Hej!
Nu har vi kommit fram till Xian, staden som ar mest kand for ett par tusen stenstatyer som gravdes upp pa 70-talet. For de som kan Kina nagolunda bra ar vi alltsa vid terrakottaarmen. Tagresan fran Hangzhou till Xian var allt annat an bekvam faktiskt... Vi kopte som sagt "hard seat" biljetter... som var valdigt billiga av nagon anledning. Undra varfor? Svaret finns nog om man tanker pa antalet rokande kineser i vagnen, eller milimetrarna av stoppning i satena, eller kanske i storleken pa saterna... 22 timmar tog det, men vi overlevde.
Xian ar en lite mindre stad faktiskt, har bor bara runt en miljon manniskor. Efter Hangzhou hade vi lart oss att ha en battre vagbeskrivning som funkar... vi skulle aven bo pa ett av de basta och popularaste vandrarhemmen, sa att hitta skulle inte vara nagra problem. Vi hade ju karta till och med! Enda problemet var att bussen helt enkelt inte kom. Eller jo, pa en och en halv timme kom ratt buss en gang, men den blev sa full sa vi inte fick plats. Kanske var lika bra. Det slutade hur som helst med att var trotthet overvann var snalhet, sa vi tog en taxi for Y50till vandrarhemmet. Hade inte ens energi att pruta.
Vandrarhemmet visade sig vara valdigt bra. Jattemanga backpackers har och hela atmosfaren kanns ratt. Vi traffade som av en slump pa var amerikanska rumskompis fran Beijing, Cian. Han har liftat hit fran Tyskland och hade precis kopt en cykel och skulle cykla till Laos var hans plan. Haftig person! Kvallen vi traffades skalade vi med nagot av det laskigaste jag druckit... I restaurangens bar fanns det en stor flaska med nan vanlig sprit, forutom att det stog ett antal ingredienser pa. Bland annat krokus, ingefara och sant. men aven "seasnake", "chinese wolfberry" och lite annat som man inte ater varje dag... Det konstigaste var att det inte smakade ackligt.
Idag har vi hyrt cyklar och tagit oss runt hela stan. Eller hela stan kan man nog inte saga, men runt stadsmuren. Xian ar en av de ytterst fa kinesiska stader som har kvar sin stadsmur. Pa turen stannade vi aven till vid ett taoistiskt tempel och kikade in. Haftigt faktiskt.
Imorgon ska vi ut till terrakottaarmen, sa vi far se om det ar sa haftigt som det sags. Eller bara en turistfalla.
Om tre dagar lamnar vi Xian och aker till Chengdu, som ligger 16 timmar soder om Xian. 16 timmar "hard sleeper" istallet for "hard seat". Lite dyrare, men forhoppningsvis vart det! Men innan dess har vi lite kvar att klara av i Xian...
--
Harald
Nu har vi kommit fram till Xian, staden som ar mest kand for ett par tusen stenstatyer som gravdes upp pa 70-talet. For de som kan Kina nagolunda bra ar vi alltsa vid terrakottaarmen. Tagresan fran Hangzhou till Xian var allt annat an bekvam faktiskt... Vi kopte som sagt "hard seat" biljetter... som var valdigt billiga av nagon anledning. Undra varfor? Svaret finns nog om man tanker pa antalet rokande kineser i vagnen, eller milimetrarna av stoppning i satena, eller kanske i storleken pa saterna... 22 timmar tog det, men vi overlevde.
Xian ar en lite mindre stad faktiskt, har bor bara runt en miljon manniskor. Efter Hangzhou hade vi lart oss att ha en battre vagbeskrivning som funkar... vi skulle aven bo pa ett av de basta och popularaste vandrarhemmen, sa att hitta skulle inte vara nagra problem. Vi hade ju karta till och med! Enda problemet var att bussen helt enkelt inte kom. Eller jo, pa en och en halv timme kom ratt buss en gang, men den blev sa full sa vi inte fick plats. Kanske var lika bra. Det slutade hur som helst med att var trotthet overvann var snalhet, sa vi tog en taxi for Y50till vandrarhemmet. Hade inte ens energi att pruta.
Vandrarhemmet visade sig vara valdigt bra. Jattemanga backpackers har och hela atmosfaren kanns ratt. Vi traffade som av en slump pa var amerikanska rumskompis fran Beijing, Cian. Han har liftat hit fran Tyskland och hade precis kopt en cykel och skulle cykla till Laos var hans plan. Haftig person! Kvallen vi traffades skalade vi med nagot av det laskigaste jag druckit... I restaurangens bar fanns det en stor flaska med nan vanlig sprit, forutom att det stog ett antal ingredienser pa. Bland annat krokus, ingefara och sant. men aven "seasnake", "chinese wolfberry" och lite annat som man inte ater varje dag... Det konstigaste var att det inte smakade ackligt.
Idag har vi hyrt cyklar och tagit oss runt hela stan. Eller hela stan kan man nog inte saga, men runt stadsmuren. Xian ar en av de ytterst fa kinesiska stader som har kvar sin stadsmur. Pa turen stannade vi aven till vid ett taoistiskt tempel och kikade in. Haftigt faktiskt.
Imorgon ska vi ut till terrakottaarmen, sa vi far se om det ar sa haftigt som det sags. Eller bara en turistfalla.
Om tre dagar lamnar vi Xian och aker till Chengdu, som ligger 16 timmar soder om Xian. 16 timmar "hard sleeper" istallet for "hard seat". Lite dyrare, men forhoppningsvis vart det! Men innan dess har vi lite kvar att klara av i Xian...
--
Harald
Hangzhou 2
Hej!
Nu ar det var andra dag i Hangzhou eller nastan tredje, beroende pa hur man raknar. Idag var det tankt att vi skulle hyra cyklar och cykla runt den vackra sjon West Lake och sedan ta oss ut till landsbygden for att se pa massa teodlingar och sant. Nar vi vaknade imorse sporegnade det. Vi bestamde oss for att trotsa vadret och ta oss till cykeluthyrningen i alla fall men forst skulle vi boka biljetter. Efter att ta tagit oss fran bussen till tagstationen inser vi att cykla inte ar nagon bra ide, det blaser, sporegnar och ar kallt. Istallet bestammer vi oss for att ta en promenad runt typ halva sjon, tillbaka till hostellet.
Efter en tyst promenad dar bada stirrar ner i marken och gar rakt fram och lever i sin egen varld i ca 40 minuter inser vi att vi inte kommer att minnas denna promenad med gladje varpa vi bestammer oss for att aka hem och torka vara saker istallet. Sa blir det. Men forst vill vi dricka nagon varmt och se pa sjon fran varmen och torrheten, sa vi gar in pa ett, kommer det att visa sig efter ett tag, hemskt dyrt cafe. Jag tar en liten, liten (visar det sig) varmchokald och Harald an annu mindre kaffe for totalt 57 kr. Det ar DYRARE an ett vanligt cafe i Sverige. Men det var i alla fall gott och varmt...
Sedan tar vi oss hemat, torkar klader och oss sjalva och resten av dagen har vi atit, bokat saker i xian och borjat packa ihop. Imorgon blir det ett temuseum och sedan ska vi aven till Old Town innan vi pyser vidare till Xian!
Jag ska och tala om att vi har det mycket battre an vad detta mycket gnalliga blogginlagg later. Nu har vi det varmt och skont, har atit god och billig mat och vi trivs bra har pa hostellet. Nu har det ocksa slutat regna och vi hoppas att det haller i sig till imorgon! :)
Kramkram
Sanna
